Logga in

?
Glömt?Logga in

Hjälp för inloggning

  • För att få tillgång till ditt lösenord anger du din e-postadress i inloggningsrutan.
  • Lösenordsfältet lämnar du tomt.
  • Fyll i kryssrutan "påminnelse av lösenord".
  • Klicka logga in och vänta sedan på ditt lösenord som automatiskt skickas till din e-postadress inom ett par minuter.
ARTICLE
465
84bc95246fb08fe61349821e93ca37e8
TillbakaMr. Berglund – Sirius ledstjärna, tränare och coach efter första nio matcherna i elitserien 2009-2010 (UPD: 2009-12-07 11:13:15)

Mr. Berglund – Sirius ledstjärna, tränare och coach efter första nio matcherna i elitserien 2009-2010

Intervju med Magnus Berglund

Efter månaders intensivt arbete lyckades vi få en tid att träffas. Mr. Berglund, vår dynamiske manager, tränare och coach som med mottot ”non videre sed esse”, håller en låg profil utåt, men verkar desto starkare internt i föreningen, i laget och tillsammans med varje individ. Tillväxten vi haft de senaste säsongerna är inte en slump utan det finns ett hårt drivet arbete av Mr. Berglund bakom detta.

Berglund har med sin personliga och karismatiska ledarstil återigen överraskat oss. Efter två fantastiska säsonger som ifjol kröntes med en fin tredjeplats i elitserien med efterföljande slutspelssuccé, startades den här säsongen i lite lugnare takt. Med blandade resultat och prestationer på försäsong och i inledningen av serien. Nu har Siriuslaget tillsammans med Berglund återigen lyft. Med de två starka hemmavinsterna senast mot Västerås, 5-0 och Villa, 6-2 ser nu laget ut att närma sig fjolårsformen. Detta trots att truppen egentligen är tunnare och smalare? Hur är det möjligt och hur jobbar Berglund egentligen? Samtalet kom att handla om synen på laget Sirius och dess utveckling, den nya organisationen, ledarskap, truppen, juniorerna, Västra Sidan och Berglunds egna roll.

Hej Magnus, omvärlden är intresserad av att veta vad som sker bakom kulisserna i Sirius Bandy och framför allt A-laget. Får jag ställa några frågor?
- Ja, det går utmärkt.

Hur är läget?
- Bara bra, det har varit mycket Sirius Bandy under hösten med många olika uppdrag och frågor. Nu har jag fått undan en hel del av detta, så det känns lite friare nu. För övrigt så är det kul med bandy.

Du har under våren/sommaren förutom ansvaret för A-laget också haft rollen som tf Sportchef. Vad har du gjort då?
- Jag fick av styrelsen i våras uppdraget att tillsammans med Erik Löhman, ungdomsansvarig se över organisationen inom sport och också hur vi internt och externt samverkar med andra parter.

Vilket innebär?
- Vi har förberett verksamhetsutvecklingen när det gäller vårt samarbete skola/förening samt vår talangutveckling. Ett tydligare koncept skall börja tas fram under vintern, i syfte att stå starkare inför nästa verksamhetsår. Det arbetet är nu genomfört och sjösatt. Vi har nyligen i november haft två minikonferenser där vi lyft den nya organisationen. Vi har också träffat andra föreningar i länet och framför allt i Uppsala, i syfte att klarlägga och synliggöra våra samarbeten. UNIK, BOIS, Danmark med flera. Utifrån dessa träffar och fortsatt arbete har vi nu tagit ytterligare steg i att vässa vår interna organisation.


Förklara vad du menar med att vi vässat den interna organisationen?
- Vi har bl.a. lyft upp både A-laget och ungdom som egna kommittéer. Syftet är att stärka ungdoms position i föreningen men också att tydligt stärka A-laget. I framtiden kan det finnas nya former för att möta marknaden som vi därmed är mer förberedda på. Sammantaget handlar det övergripande om att vässa och effektivisera vår interna organisation. En tydlig organisation där ansvar, befogenheter och beslutsrätter är klart utmejslade, utgör grunden för vad vi kan åstadkomma längre fram.

Och nu har du avslutat uppdraget…
- Precis, nu har jag avslutat uppdraget varför jag nu mer helhjärtat lägger min tid på A-laget.

Ok, Magnus. Hur bedömer du lagets kvalité jämfört med övriga elitserielag och jämfört med förra säsongen?
- Bandysverige har rankat oss mellan 8:e och 12:e plats vilket jag tycker är rimligt. Uppsala verkar ha oss betydligt högre upp, vilket egentligen är orealistiskt. I dagsläget är vi inte ett lika starkt lag som avslutade fjolårets säsong. Dessutom har många andra lag förstärkt och blivit bättre.

Hur ser du då på A-lagets prestationer så här långt?
- Det bättre än väntat. Efter fjolårets säsong har vi haft ett svårare läge. Förväntningarna både internt och externt har varit annorlunda. Vi har själva känt av detta och det är en av anledningarna till att vi stundtals underpresterat. Dock har vi nu hittat tillbaka lite i vårt tänk, vårt spel, vår filosofi och vårt förhållningssätt. Senaste veckan tycker jag visar att vi närmat oss fjolårsformen. Vi har en liten bit kvar. Jag själv kommer tydligt att känna och se när vi är där. Då säger jag till.

Trots det fina förvärvet av Mickelsson gav många i inledningen uttryck för att årets trupp är både smalare och tunnare. Håller du med om detta och varför har ni i såna fall gjort det valet?
- Vi är en tunnare trupp på så sätt att vi är färre och att vi tappat kvalitet med Rosa på mitten. Jag har tidigare sagt att Rosas betydelse ifjol var större än vad de flesta kan ana. Det gäller fortfarande. Ifjol startade vi med sexton man och utökade den till sjutton i samband med att Rosa kom. I år startade vi med femton man. I dagarna tar vi möjligtvis in Micke Jacobsson som varit junioravbytare och som har gjort det riktigt bra. Vi söker dock fortfarande en riktig kvalitetsspelare.

Hur tänker du då?
- Antingen att det är någon av de våra som träder in eller så behöver vi någon utifrån. Vi fortsätter dock vår strategi att handplocka spelare. Hittar vi ingen den här säsongen, så kör vi med den trupp vi har. Positivt den här veckan är att flera spelare börjat röra på sig i sin utveckling. Tänker bl. a på Mickel, Wiberg, John, Viktor, Micke J. Flera av de andra har redan presterat på en hög nivå.

Hur ser du på vår juniorsatsning?
- Just den frågan har jag under våren och sommaren tillsammans med Erik som ungdomsansvarig i föreningen lagt mycket tid på. Vi förebereder igångsättning av ett större arbete och projekt som har i syfte att tydligare dra igång utvecklingen ända från BandyKul och uppåt. Att i framtiden vara en plantskola och talangfabrik i större utsträckning.

När får vi se egna juniorer i A-lagstruppen?
- Precis som tidigare sagts behöver vi få tid. Få tid att organisera, få tid att sätta igång och få tid att driva och utveckla den verksamheten. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter. Det som sker i A-laget kommer i framtiden att ske i och på hela ungdomssidan. Jag tror dock att vi får vänta några år innan vi i praktiken får se alla dessa spelare på planen i U-18/U-20, vårt eget A-lag och/eller i UNIK.  Med den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge…

Filosofin och förhållningssättet som du nämner, varför är det så viktigt med en filosofi?
- Det är filosofin som är grunden till den stundtals stora kraft vi ofta känner och ser.  Den är grunden och plattformen för det vi ska utveckla senare, bl.a. det häftiga ”blåsvarta spelet”.

Ok, kan du berätta lite mer om filosofin?
- Några av ledstjärnorna är långsiktighet och att skynda långsamt. Människor behöver tid för att kunna utvecklas. Vidare att hålla ögonen på utveckling och förändring mer än på resultat. Det är lättare sagt än gjort i idrottens värld. I det fallet är jag stenhård mot mig själv och min omgivning. Det här ska inte förväxlas med att jag ointresserad av resultat. Jag är resultatintresserad inte resultatfokuserad. Ett tydligt ledarskap är en annan ledstjärna.

Ibland pratar du också om att vårt förhållningssätt också spelar en viktig roll om vi ska nå framgång?
- Den frågan är superintressant. Frågan om hur vi kan få till det? Att bygga miljöer för prestationsutveckling. M.a.o. en kreativ verkstad, en plantskola, en talangfabrik och en skön presteramiljö, som skapar starka individer med starka självförtroenden. Här spelar själva förhållningssättet vi har en stor roll. Hur skapar vi en miljö där så många som möjligt presterar och växer. Alla har vi detta gemensamt, näringslivet, idrotten, kulturen etc. För mig handlar det om att tydligt välja förhållningssätt. Jag driver det här hårt internt i laget och i föreningen. Utifrån det här bygger vi sedan vårt blåsvarta spel.

Apropå ledarskap, ni blir fler och fler tränare och coacher i A-laget. Ni har gått från att ha varit två-tre till att bli hela fem tränare och coacher. Det är annorlunda jämfört med andra lag och andra lagidrotter. Varför?
- Helt riktigt, det är dock inget självändamål utan syftet är helt enkelt att påskynda och generera mer utveckling. Ett starkt ledarskap är en av våra framgångsfaktorer i Sirius Bandy.

Men blir det inte problem för er när ni är så många, många olika viljor?
- Det är inte ”delat ledarskap” jag pratar om. Det är viktigt att veta vem som är ytterst ansvarig och vem som styr båten inklusive att varje ledare har sin egen tydliga roll. Det behöver vara knivskarpt. Att rollerna är tydliga och klara är lika viktigt bland ledare som det är för spelare när dom är på isen.

Vilka roller har ni då i ledarteamet?
- Förutom jag själv, så fortsätter Mats Söderman som assisterande tränare. Stort kred. till Mats i den rollen. Sedan tidigare har vi Fredrik Lindkvist som utvecklar konceptet kring målvakterna. Se, vilken utveckling Linkan har fått igång! Den här säsongen har vi också förstärkt med Olle Gabrielsson som ytterligare en assisterande tränare, samt dessutom Göran Rosendahl som assisterande coach. Olle har tagit rejält med plats och hittat sin roll. Det känns bra. Rosa jobbar sakta och säkert in sig i sin nya coachroll. Tillsammans är vi ett riktigt starkt ledarteam med större möjlighet att skapa utveckling. Finns det auktoritet i ledarskapet behöver vi inte vara rädda för fler ledare. Fler ledare har möjlighet att stötta fler spelare. Det är enkelt. Jag tror på oss och vårt team.  

Vad är din roll Magnus?
- Jag försöker styra båten, farten och takten. Min roll är att ta ansvar för lagets spel, taktik, uppförande och prestationer. Att skapa en miljö där individer, spelare och ledare får möjlighet att utvecklas till det bästa av sig själva. Där var och en får möjlighet att bygga upp sitt självförtroende och möjlighet att vara bra. Men också se till att utveckla ett spel i samklang med publiken och Västra Sidan, som engagerar och inspirerar. I syfte att fylla ”Studan”.

Sedan finns det två viktiga team till runt A-laget, jag tänker på servicestaben och rehabteamet…
- Janne Liljestrand ansvarar för servicegruppen. Johnny Johansson är materialansvarig och han har ytterligare fem man i sin grupp. Einar Hellkvist ansvarar för rehabgruppen med läkare, naprapat och massörer. Det är häftigt att se många ledare i olika funktioner med samma mål för ögonen, nämligen att hjälpa till att utveckla en miljö som bygger och utvecklar individer. Jag kommer återigen tilllbaka till vårt förhållningssätt. Det är just den som är grunden och kraften. Totalt är det tio man som är engagerade i att bygga upp den här kreativa verkstaden och miljön.

Vad säger du om Västra Sidan?
- ”Borom, bom, bom, bom...Vi älskar vårat Sirius”. Så fort du nämner dom så hör jag dom sjunga. Västra Sidan är en av dem som inspirerar oss i vår vision. Vi ser framåt att de blir starkare, större, vackrare och sjunger ännu mer. Någon gång i framtiden ser jag att vi en timme före match samlas några tusen och ser uppvärmningen med Eskhult & Co tillsammans. Sista halvtimmen före start fylls Studan med allsånger ledda av Västra Sidan. Timmen innan matchen är lika viktig som matchen i sig. Då har vi Studenternas och Västra Sidan som den stora aktör i Bandysverige och kanske i Idrottsverige som vi önskar.

Tror du vi kan nå dit?
- Vi har traditionen i Uppsala, vi har visorna, vi har sångkörerna med OD i spetsen, vi har valborgsmässofirandet, vi har slottet, vi har Västra Sidan och ett vi har klassiska Studenternas IP, vilka andra har detta? Nä, just det, det är Vi och inga andra. Det ska vi ta tillvara på. I framtiden ser jag liknande känsla som man kan få på Anfield Road. Omöjligt, ja kanske. Utmanande, ja absolut.

Västra Sidans sånger har du vid något tillfälle tyckt till om. På vilket sätt då?
- Jag gillar Västra Sidan av flera skäl. I första hand sjunger de om det egna laget, om oss. De håller inte på med olika nedsmutsningar av motståndare etc.  Den traditionen tycker jag vi absolut ska värna om. Då blir vi unika, annorlunda. Vi är glada krigare, både på planen och på läktaren. Någon gång under säsongen då jag är riktigt nöjd och glad hoppas jag får tillfälle att sjunga någon av Västra Sidans låtar. ” Borom, bom, bom, bom, ……Vi älskar vårat Sirius.…”.

Bandy är ju läckrast utomhus… Vad har du för åsikter om att bandyn flyttar inomhus och hur viktig är en träningshall för vår utveckling i Uppsala?
- När det är bra förutsättningar är utomhusspel på Studenternas oslagbart. Likaså den stämning som vi stundtals upplevde ifjol. Publiken, eldarna, lukten, sångerna med  Västra Sidan, slottet i bakgrunden, den gemensamma glädjen. Den känslan är obetalbar. Grejen är att i praktiken är dom tillfällena alldeles för få. Och det gäller framför allt när vi tränar. Jag har fortfarande inte varit med på en träning med bra förutsättningar, och då har vi ändå spelat 1/3 av elitserien. Om, och när, vi har en träningshall så kommer våra förutsättningar att dramatiskt förbättras. Jag tror vi kommer att sätta igång en bandyutveckling i Uppsala med Sirius, UNIK, BOIS och Danmark med flera, som få av oss kan ana. Ni kan ju tänka er hur vi fram till nu har förbättrat vårt passningsspel i A-laget. Med en träningshall där alla föreningar med sina ungdomslag jobbar på detta. När jag ser det här framför mig så är det så ser jag läckra grejer, och många fler som spelar bandy. Folke Bennbom, Håkan Södergren & Co som driver hallprojektet ska ha all kred. för att de lyckats få Uppsala engagerade.

Vi på läktaren kan mer och mer se att vårt spel blir bättre och bättre. Är det frukten av ”det blåsvarta spelet”?
- Vi spelar ett spel som vi själva gillar, som publiken har varit med och tagit fram, därför att dom tycker att det är roligt att se. Det känns bra. Ska vi fylla Studan, ska vi göra det tillsammans.

Och konkret innebär det?
- Det blåsvarta spelet är ett annorlunda spel. Passningsspelet är själva signumet. Sedan variationen. Att hela tiden metodiskt variera spelet. Det försöker vi sätta i system. Vi vill spela ett mer offensivt spel med mycket passningar och gärna och ofta i eller genom motståndarlaget.  Många andra tänker tvärtom, att spela säkert med åkningar runt och spel över för att inte riskera bolltapp. Du ser skillnaden? Vi har t.ex. lyft bort begreppet ”vända ur” och spela hem. Vi tänker inte så. Vårt djupledsspel är ett exempel på detta. När vi spelar som vi vill, så får vi mer kraft, fler spelare i våra anfall och fler avslut. Ibland så tappar vi bort det och då blir vi för ensamma, enkelspåriga och tunna framåt, då blir vi också uppätna ganska snabbt.

Tänker ni mer offensivt eller defensivt?
- Det roliga i sammanhanget är att många i bandysverige ser oss som ett defensivt lag. Vi har kanske lagt totalt fem timmar under snart tre säsonger på defensivt tänkande. Resten av tiden har vi använt till att spela spelet när vi själva har bollen. Men som sagt, människor behöver tid. Omgivningen förutom Uppsala kanske ser det här om några år först. Att Sirius har ju ett riktigt intressant, offensivt och läckert spel.

Folk har uppmärksammat att du coachar och leder laget väldigt annorlunda. Du varierar din roll på så sätt att du ibland är på bänken, ibland på läktaren och ibland inte där alls. Vad är tanken med det?

- Jag jobbar utifrån vad laget behöver vid olika perioder. De perioder vi behöver kommer jag även fortsättningsvis vara i båset. Ibland fungerar det jättebra att ha helhetsperspektivet från läktaren och kliva in vid vissa enstaka tillfällen. Vissa perioder när jag ser att laget sköter sig rätt bra kan jag till och med vara borta. Dock har jag hela tiden störtkoll på alla de processer vi är inne i. En förklaring till att jag också ibland håller mig borta är att andra ledare då får tillfälle att kliva fram. Ledare behöver också lyftas. Om ni tänker er att förbundskaptenen i fotboll, fd Lasse Lagerbäck eller Erik Hamrén skulle agera likadant, så förstår ni att vi jobbar annorlunda i Sirius Bandy. Vi är nog väldigt unika på den här fronten.

Och vad avgör var du är någonstans?
- Jag tänker att jag gör saker vad jag anser laget behöver, vilket nödvändigtvis inte är vad dom vill att jag ska göra. Jag jobbar mycket med takt och känsla. Vilken takt utvecklas vi i just nu? Hur ser formen ut för laget och de olika spelarna? Behöver vi öka takten i vår utveckling eller bromsa? När vi behöver gå på full maskin och toppa formen och/eller skapa ”FLOW” känslan, då är det viktigt att alla är på plats, även jag.

Förklara FLOW-känslan, vad är det för något?
- Det här med FLOW-känslan har fångat mig de senaste 20 åren. Mihály Csíkszentmihályi är en av de personer som beskrivit det här. Alltså att medvetet se till att hamna i det tillstånd där vi går på full kraft utan tanke på rädslor. Vi använder oss själva maximalt. Det är en väldigt stark känsla som finns för vissa bara vid enstaka tillfällen. Det här tycker jag är intressant. Vi försöker bygga en miljö där vi själva påverkar och medvetet sätter oss oftare i den här FLOW-känslan. Dessutom att styra det till att vi kan avgöra vilka perioder vi vill hamna där. Spännande eller hur? M.a.o., när jag mår som bäst, det är när jag själv och laget spelar med den här FLOW-känslan. Det här är en av de största utmaningarna jag har här i Uppsala och Sirius Bandy. Det ultimata är att få hela Studan i ”FLOW”.

Flera av de som tänker tillbaka på fjolårets succé och även hur ni lyckas just nu, tänker ibland på att nu har vi faktiskt en möjlighet att nå SM-finalen. Vad säger du om det?
- Att dom möjligtvis hoppas för mycket, och att dom behöver förstå oss ännu mera. Jag har sagt tidigare att saker och ting behöver få ta tid. När det gäller människors utveckling och förändring är detta särskilt viktigt. Annars är risken uppenbar att det slår tillbaka med full kraft. Många gör kardinalfelet att ha för bråttom, de når heller aldrig de mål som de satt upp. Vi har stora mål och stora ambitioner. Därför behöver vi ge oss själva tid. Och själva grejen är ju också att vi jobbar långsiktigt av flera skäl. Förutom att ge människor tid för sin utveckling är också ett skäl att vi föredrar en längre, större resa med betydligt fler och roligare upplevelser, än en kort.

Så dom ska räkna med att det tar lång tid?
- Jag gillar att det tar tid. Då hinner vi alla, både på planen, på Studan och i Uppsala att vara med och bli mer delaktiga. Fler hinner lära sig vårt spel, fler hinner bli bra på att sjunga tillsammans med Västra Sidan, fler kommer att upptäcka att uppvärmningen med Eskhult, det är det som är grejen. Får vi den tid vi behöver, då kommer visionen att bli sann.

Ja, men hoppas kan dom väl fortfarande göra, eller?
- Jag vet av erfarenhet att just när man tror och tycker att man är nära, det är just då man egentligen är väldigt långt ifrån. Det sista steget är det största. Då behöver hela föreningen gå i takt. Inte förrän vi med full kraft och med hela föreningen i ryggen, hela Studan i ryggen och hela Uppsala i ryggen, ja då är vi mogna att ta det där steget. Jag kommer att säga till när vi är i takt och är där. Tills dess får alla hoppas…

/Kaveh Sarvari
Marknadsansvarig i Sirius Bandy

 
 Fotnot;
”Non videre sed esse” – ”Att verka , men inte synas”.

Posten senast uppdaterad 7 dec 2009 kl. 11:13

Annonser


























51